Kategori: Personlig utveckling

10 anledningar för dig att träna. Del 1 – ökar din självkänsla

Jag påbörjar nu en ny artikelserie, denna gång för att motivera dig till att träna. Att finna en rutin i att träna, sänka tröskeln och skapa en relation till träning där den ingår i din vardag naturligt. Där inte träning känns som något ouppnåeligt och alldeles för stor tröskel att komma över.

Samtliga 10 delar utgår från att du tränar 2-4 ggr per vecka minst 15 minuter per gång där du blir både varm (behöver inte innebära svettig) och ökad puls (det behöver inte vara högintensiv träning)

Genom åren har jag sett en röd tråd vilken positiv effekt träning kan ha på en persons liv, och dennas/dennes personliag utveckling. I första delen ska vi prata om hur träning kan öka din självkänsla.

 

 

 

Vad är självkänsla? Detta ska skiljas från självförtroende. Självkänsla är din uppfattning om det egna värdet och ett mått på hur du mår, din inre hälsa. Självförtroende är när tron på sin egen förmåga att prestera. Ofta blandar vi ihop vårt värde med våra prestationer, när vi gör ett misstag så har vi inte gjort ett misstag, i stället har vi BLIVIT ett misstag. Viktigt att komma ihåg att ibland GÖR vi fel men vi ÄR aldrig fel. Om du vill öka din förståelse för detta så rekommenderar jag varmt Mia Törnbloms bok ”Självkänsla nu!” Den boken gjorde ett stort intryck för mig och skapade möjlighet för mig att öka min självkänsla och skapa ett liv med mer kvalitet. Tex så gjorde mitt höga självförtroende att jag tackade ja till saker som jag egentligen inte ville göra eller inte visste hur, men att om jag klarade det skulle det bekräfta att jag var värd något mer.

 

 

 

Jag möter många kvinnor som inte har tilltro till sig själva och det påverkar deras träning, det mest klassiska exemplet till detta är när man är en periodare. Låg självkänsla gör att man inte känner sig vara värd att prioritera träningen året om, utan då alla andra gör det. Det är då det är mindre risk att någon ifrågasätter ditt val att träna, när du tillhör norm. När livet pockar på i för intensiva perioder prioriterar man bort sin egen tid för träning till förmån för andras bästa, för dina kollegor eller din familj.

Att ha en kontinuitet i träningen gör att du får resultat, och nya resultat leder till ökad motivation. Du märker att du mår bra av det, du sover bättre, du prioriterar att äta bättre. Det blir en god cirkel.

Att ha en god självkänsla kopplat till träning handlar inte för mig om prestation, men jag ser hur glada och stolta mina klienter blir när de utvecklas. När de fixar en ny övning eller en ökad vikt på det redskap som används.

En hög självkänsla är när du inser att du är värd att må bra, och när du hittar en rutin i träningen så kommer du må bättre. Du är värd att träna varje året om, att känna att din kropp är stark och smärtfri. Att du har ork och energi över även efter ditt heltidsarbete.

 

 

 

Självkänslan testas när du möter motstånd. Jag ser det när mina klienter möter en övning eller ett tillvägagångssätt de tidigare inte bekantat sig med. När rädslan kommer in och de börjar skapa hinder för att det inte kommer gå. Då är det bra att ha en stödjande miljö i form av en PT eller träningskompis som kan peppa dig till att våga. Att göra det om och om igen tills du är trygg med övningen eller har skapat en rutin av att planera in din träning.

 

 

 

Lyssna till din inre röst. Vad säger den till dig? Äh du är ändå för svag, du har inte tid. Eller du kommer ändå inte gå ner i vikt, det har du ju redan försökt i 5 år. Alla har en inre kritisk röst, men du behöver inte ge den så mycket utrymme. Och tänk på vad du skulle säga till en vän som säger att hon vill komma igång med träningen. Inte skulle du säga till henne att äsch du är ändå för tjock, lat eller klen så det är ingen idé? Så varför ska prata så med dig själv?

 

 

 

 

 

 

3 sätt att lyckas med vad du än vill uppnå med ditt liv. Det du fokuserar på får du mer av.

3. Det är beslut, inte omständigheter som kommer förändra ditt liv. Det du fokuserar på får du mer av.

Du kan läsa om punkt nr 1; val av strategi här

Och här kan du läsa om punkt nr 2, vilka känslor har du kopplat till ditt mål?

När jag trodde att jag inte var värd ett bättre liv än de första 29 åren så fokuserade jag på inte lösningar, utan på mina hinder. Jag valde att äta antidepressiva istället för att söka hjälp, för jag orkade bara hantera symptomen inte problemen. Är du med på skillnaden? Osv osv osv..

När skiftet i mitt mindset kom så var det först väldigt läskigt. Att inte få göra som jag alltid gjort. Men det ville jag ju samtidigt inte för då skulle jag ju få samma resultat som jag alltid fått, och de ville jag ju inte längre. Så vad gjorde jag då?

  • Jag sökte psykologisk hjälp av en samtalsterapeut och kunde sluta med antidepressiva
  • Jag lärde mig att trivas i mitt eget sällskap, vilket varit helt omöjligt innan pga för mycket ångest. Jag tittade på feelgoodfilmer och skrev väldigt mycket dagbok. Väldigt mycket dagbok.
  • Jag tackade nej till fester, vilket innebar att några både kollegor och vänner ansåg mig vara tråkig. Men jag höll fast vid mitt beslut. Det innebar att jag fick spendera en del fredagkvällar på egen hand. Vilket varit en skräck innan men blev ett sätt att lära känna mig själv, att tycka om mig själv för första gången. Och inse att jag var en rätt så härlig prick att hänga med.

 

 

 

När det kommer till träningen så ska jag vara ärlig ifall du undrar varför jag inte skriver om det som exempel, med tanke på att jag är personlig tränare? Träningen har varit närvarande i mitt liv sen jag var 3 år gammal och började dansa, sen började jag rida vid 8 års ålder. Spelade fotboll mellan 10-14 år, alltid varit fysiskt aktiv med mina vänner under tonåren. Min karriär inom träning, eller ett medvetet val att jobba med träning kanske är ett bättre sätt att uttrycka det, började vid 19 års ålder då jag fick jobb på ett gym som gruppträningsinstruktör pga gymägaren såg min enorma passion för att röra på mig, min glädje som spred sig till mina deltagare och min kreativitet som skapade fullsatta klasser. Jag är henne alltid tacksam för detta.

Men träningen har alltid varit ett verktyg för mig i dessa jobbiga perioder. Att gå till gymet, gå ut och gå eller springa, eller hålla en gruppträningsklass har gett mig utrymme och kraft i mina personliga svackor att kämpa vidare. Än idag är träningen det jag fokuserar på att prioritera in när livet skaver. Livet kommer inte nödvändigtvis skava mindre pga träningen men det kommer skapa kraft att se möjligheter istället för hinder. Det ökar min självkänkänsla och möjlighet att ta beslut för min hälsa och välmående. Att stå på mig när jag behöver mot de som ifrågasätter eller tvivlar på mig.

 

 

 

Vad är det för omständigheter du upplever som hindrar dig från att få det du vill ha? Är det dags att skifta fokus?

  • Istället för att vara irriterad på att städning tar din tid, kan du låta det vara lite stökigt för att skapa tid för att träna istället? Hur skulle det påverka dig?
  • Istället för att vara frustrerad över att du inte har tid att träna pga ditt heltidsarbete, kan du träna på lunchen eller morgonen? Eller kan du helt enkelt gå av några stationer tidigare för att kunna gå en bit istället till och från jobbet? Hur skulle det påverka dig?
  • Istället för att känna att du inte har möjlighet pga din barn avbryter dig, kan du bjuda in dem i träningen? Låta dem hitta på övningar till dig? Hur skulle det påverka dig?

När du fokuserar på dina hinder, får du mer av dem. När du fokuserar på dina möjligheter får du mer av dem. Kanske lättare sagt än gjort, men svårare än så är det ändå inte.

 

3 sätt att lyckas med vad du än vill uppnå med ditt liv. Val av strategi.

Jag lyssnar mycket på poddar för att inspireras inom träning, personlig utveckling och entreprenörskap. Just nu lyssnar jag mycket på amerikanska inspiratörer, bl. a Tony Robbins.

Han delade med sig av 3 sätt att lyckas med vad du än vill uppnå i ditt liv, och här kommer min tolkning av dessa. Jag började skriva alla tre i ett inlägg. Men har valt att dela med mig av min reflektion och erfarenhet av varje punkt för att skapa ett konkret exempel och ge dig kontext till sammanhanget. Och då blev inlägget alldeles för långt, så det kommer bli tre olika inlägg av denna anledning.

  1. Vilken strategi väljer du?

Problemet med det här var att det inte var HÅLLBART. Idag har vi så oerhört bråttom, allt måste ske snabbt och se resultat gärna på 1 dag. Det är  helt orealistiskt. Efter att jag gick in i väggen så tog det minst lika lång tid att känna mig ”som mig själv igen” som det tog att gå in i väggen. Om din strategi inte är hållbar så kommer den inte ge dig resultat du vill. Jag bjuder på tips på detta längst ner i detta inlägg.

Men också ett väldigt viktigt ord till detta, FOKUS. Så här i efterhand kan jag önska att jag fokuserat på en sak just i den perioden. Att landa i rollen som tvåbarnsmamma för att skapa utrymme för att sova, vila, äta och allt det basala som behövde hinnas med för att orka med två barn, min man jobbade heltid och vår yngsta sov knappt inte på nätterna. Vaknade kl5 och skrek mestadels hela dagarna. Det var utmattande i sig.

Men eftersom jag skulle komma igång med träningen OCH driva ett framgångsrikt företag så gjorde jag två kardinal fel;

  1. Jag borde ha sovit och vilat de få tillfällen och stunder som min lilla son gjorde, men istället hetsade jag med att jag skulle träna då. Fastän jag var helt slut.
  2. Jag borde ha lagt mig i tid på kvällarna för att palla att bli väckt flera gånger på natten OCH gå upp klockan 5, och orka med hela dagen med en missnöjd liten kille. (observera att jag absolut inte skyller på min lilla son, men han skrek mycket när han var liten. Tills han var cirka 2 år. Idag är han mestadels en liten solstråle som sover överlag väldigt bra på nätterna) Men istället tog jag kvällarna till att jobba, och kunde sitta uppe till kl 23-00 men det hände också att jag la mig kl 2 ibland.

  1. Planera och prioritera. Skapa en överblick över din vardag för att hitta tillfällen för att träna, vare sig det är 1 gång i veckan eller 3.
  2. Hittar du inga såna tillfällen? Sänk ribban, det är bättre att träna 20 min 4 ggr i veckan än 1 timme 2 ggr i veckan. Kanske det gör det lättare att planera in?
  3. Hittar du fortfarande inga luckor? Okej så vad kan du ta bort? Om du ska tacka ja till träning så måste du tacka nej till ngt annat. Om träning är din prio 1 så behöver planeringen av den ske enligt det. Inte allt annat och sen träningen.

Jag vill ge dig tid att klura på detta inlägg, och använda det för att sätta ditt mål så att du kan fundera över vilken strategi som skulle funka bäst för dig. Punkt nr 2 kommer därför på måndag den 26e mars.

 

Jag gör det inte annorlunda

Alla övningar mina klienter får av mig för att hantera sin stress och öka sin livskvalitet, de gör jag själv. Det är de metoder, verktyg och övningar som gör min kropp och hjärna starkare varje dag. För att fortsätta läka från den utmattningen som var oundviklig efter den stressnivå jag levde i för två år sedan. Som jag och normer i samhället skapade.

(Nästan) Varje kväll skriver jag ner vad jag är tacksam över. Minst tre punkter. Jag är inte immun mot stress och dåliga dagar och då skriver jag att jag är tacksam för att denna dag är över.

Kraften ligger i att SKRIVA NER, inte bara tänka dem. Det har lärt mig bl.a att en dålig dag innebär inte nödvändigtvis ett dåligt liv. Att det finns inget som heter misstag, utan lärdom.

Det tydliggör vad jag gjort, och fortsätter göra för att skapa ett liv och en hälsa som fyller mig med glädje och energi, snarare än ångest, oro och konstant trötthet.

Vad är dina tre punkter som du är tacksam för idag?

 

Att sätta fokus för resultat

Jag är inte riktigt redo att dela med mig av mina mål för 2018. De har ännu inte blivit helt klara för mig. Jag vill inte stressa fram något.

Det jag däremot vet är att jag kommer satsa på några få mål. Jag behöver vara fokuserad, då jag brustit i fokus tidigare. 

Tills vidare sätter jag fokus för dagen, eller min intention för dagen kan man också kalla det. 

Imorse började jag veckan med att sätta 3 fokus för veckan, inte mer och mindre. Därifrån detaljplanerar jag dagarna och veckan.

3 fokus som är steg till mina mål för 2018 och för livet. 3 fokus som jag kan gå tillbaka till när jag vacklar i min tro på mig själv, när jag blir ofokuserad eller hellre vill lata mig (obs med lata mig menar jag okynnesligga i soffan, icke att förväxla med nödvändig vila och återhämtning) än göra det som behövs.

Det här inte bara sänker min stress, det ökar min självkänsla. Och på fredag hoppas jag kunna bocka av ett stort mål för mig! Då behövs fokus!

Det viktigaste av allt? Att ta en stund varje dag (vi pratar 5-15 min) att skriva ner ditt fokus och planering! 

Vad är dina fokus för denna vecka som leder dig till mindre stress och mer självkänsla?

Ångest för det nya året? 

Känner du ångest för det nya året? Att januari redan är igång och du har inget mål, inget löfte till dig själv? Och blir du stressad av det? 

Kom ihåg att det behöver inte vara 1 januari eller ens en måndag för att börja resan mot ett önskat mål. Och det är inget tecken på svaghet att behöva hjälp vare sig det är från vänner, familj, terapeut, personlig tränare eller mentor. Ensam är inte stark, och det är väldigt upplyftande att be om hjälp och få den information och stöd du behöver för att nå ditt mål. 

Men ett mål ska vara kittlande och tanken på att uppnå det ska göra dig glad, redan bara av att tänka på det. Och det behöver inte vara realistiskt utifrån din nuvarande situation men du kan behöva peppa dig med att ha tålamod. 

Men du ska inte ha ångest om du inte vet ännu, eller inte kommit dit ännu. Det är aldrig för sent. 

Ett nytt år kan vara en ny möjlighet att göra en önskad förändring, men det kan också vara en möjlighet att bara njuta av livet. 

Jag har flera mål som jag kommer dela. De har funnits i mig länge men nu föll det sig så att ledigheten gav mig möhlighet att reflektera över dem, känna in dem. Och skriva ner dem. Det är viktigt, att skriva ner sina mål. 

Har du skrivit ner dina eller känner du fortfarande in dina, kollar av så de får det att kittla i magen av glädje? 

2017 – del 2 av reflektion för att se tillbaka för att komma framåt

Det var väldigt skönt att skriva upp så tydligt månad för månad vad som hände och vad mitt fokus var för varje månad under 2017. En känsla av att skjuta från höften dock, vilket inte är en känsla jag vill ta med in  i 2018. Mitt fokus för välmående, minskad stress och få ihop alla pusselbitar i livets logistik är planering och fokus. Om du missat del 1 så finns den HÄR att läsa

Juli

Det här var månaden som jag bestämde mig för att ta semester, och det visade sig bli 5 veckor istället för 4. Utmaningen var bara att jag inte hade jobbat ihop en buffert för att inte få in några uppdrag under juli som jag kunde fakturera för intäkt i augusti. Så det var ett beslut som har kommit att utmana oss ekonomiskt ändå tills nu. Eller fortfarande, men nu ser vi ljuset i tunneln. Detta år ska jag inte vara så naiv, men samtidigt var det ett beslut vi tog tillsammans jag och maken. Och det var välbehövligt att vara ledig och bara vara. Spendera tid tillsammans, få möjlighet att agera efter energinivå. Träffa vänner och pyssla hemma i lugn och ro. Det var helt underbart så jag ångrar det ändå inte. Det löser sig, det gör det alltid.

Det blev massa vila

Träning som kändes okomplicerad och lustfylld

En känsla av att inte komplicera saker, som tex att äta

Ett besök till Åre som blev ett haveri och en viktig insikt om föräldraskapet och att sänka ribban under småbarnsåren

Poserade i bikini och försökte mig på det här med att prata kroppspositivism

Och njöt av livet!

Min yngsta son Lucas blev 2 år, mitt lilla troll <3

Augusti

Jag startade en vlogg. Ännu ett projekt jag inte riktigt kunnatr hålla vid liv som tänkt men i år kommer det bli mycket filmat material i fysisk och mental träning med syfte att sänka stress och öka org och livskvalitet. Jag ser detta dock inte som ett misslyckande utan en lärdom att jag inte hade en tydlig plan hur jag skulle leverera, och blev överväldigad.

Jag började träffa min underbara pt klienter. Och tog upp mina klasser som hade i uppdrag med Feelgood. Kroppen började smärta och jag blev väldigt stressad, förstod inte hur jag kunde vara så stressad så fort när jag vilat ut i fem veckor.

Jag åkte på en helgtripp med mina vänner till Krakow, åt glass och gjorde ett besök på Auschwitz och Birkenau. Ett omtumlande minne för livet

Och sist men inte minst, plötsligt hände det. En dröm fick möjligheten att gå i uppfyllelse. Jag hade i flera år jobbat med och haft kontakt med ägarinnan på Rosa Skrot när de sökte fler personliga tränare och jag kastade mig på telefonen. Vi kom snabbt överens om att detta var något vi båda ville och den 25 augusti kunde jag gå ut med min lycka

September

Jag startade en facebookgrupp för en ny god vana med fokus på sömn. Mer än 80 personer deltog i denna grupp där de fick tips och information under nästan hela september med undantag för helgerna. Det stora antalet deltagare får mig att inse att detta är något jag vill och behöver prata mer om, så många med problem på detta område. Och det är så viktigt för att skapa en god grund som en fungerande person på dagarna

Och jag påbörjade min vidareutbildning som personlig tränare till att bli professionell tränare som jag skrev om i del 1 av 2017 års reflektion. Det har varit en så otroligt intressant, lärorik och spännande höst tillsammans med grabbarna på Caladrius. Jag är en helt annan personlig tränare nu, jag är en professionell tränare och har fått verktyg som verkligen hjälper människor. Fantastiskt att få dela med mig av denna kunskap och sätta den i verket på alla mina nya fantastiska klienter på Rosa Skrot.

Oktober

Det fylldes snabbt på med klienter på Rosa Skrot och det tog inte många veckor innan jag fann mig själv mer eller mindre fullbokad hela tiden. En enorm känsla av tacksamhet, glädje och ödmjukhet att få jobba med det jag älskar och bli uppskattad för det. Att börja jobba på Rosa Skrot var utan tvekan det bästa beslut jag gjort under året. Men då jag började jobba mer och mer där blev jag tvungen att ta ett smärtsamt beslut att säga ifrån mig mina klienter som jag haft i Haninge. Jag fick inte ihop tiden och började känna mig stressad. Jag började skala av för att kunna lägga allt fokus på Rosa Skrot och mina pt online klienter. Uppdragen hos Feelgood blev jag tvungen att avsäga mig redan i september, kroppen sa ifrån för mycket. Sorgligt men nödvändiga beslut, ibland måste man släppa taget för att komma framåt.

Jag startade upp ännu en facebookgrupp för en ny god vana med fokus på vardagsmotion och rörelseglädje. Detta har alltid varit ett uppskattat ämne av mina följare så självklart blir det mer av den varan i 2018

Mn älskade Noah blev 4 år gammal, herregud vad tiden går fort!!

Oktober var dock en tuff månad inser jag så här i efterhand. Jag och min man krockade, han var i en stor motivationssvacka på sitt jobb och jag var hög på livet efter att ha fått mitt drömjobb. Vi bråkade och var trötta och sura på varandra. Fyra års föräldraskap och min utmattning har tagit hårt på oss båda och efter semestern fick vi snabbt en känsla av att ”gå på knäna”. Vi kunde inte prata med varandra men gjorde tappra försök. Men båda har nu i efterhand insett och erkänt att det var en period under hösten då vi båda tvivlade om vi som par skulle klara oss. Detta tog väldigt mycket energi.

November

Det här var månaden jag började inse att jag MÅSTE planera och prioritera min vila och återhämtning, inte bara köra på. Jag blev bättre på att planera. Och att vila.

Jag började fokusera på min egen träning för att få ordning på min smärtande kropp och fann tillbaka till träningsglädjen i gymmet. Eftersom mitt knä strulat hela året har det blivit lite eller ingen löpning, så då har det varit ännu roligare att hitta tillbaka till denna träning.

Jag började bli mer förlåtande och accepterande om mig själv. Började inse mitt värde. Började reflektera och på riktigt återhämta mig både mentalt och fysiskt efter min utmattning

DEcember

Detta var en BREAKTHROUGH månad för mig. Jag grät och sov mycket, och gick från klarhet till klarhet hur min utmattning kunnat ske och hur den fortsatt påverkar mig. Oerhört befriande men i stunder väldigt smärtsamt, det finns mycket skam och skuldkänslor

Det här var också månaden då jag och min man påbörjade resan tillbaka till OSS, teamwork och kärleken till varandra. Vi började gå hos en familjerådgivare som redan från första träffen fick en oerhört positiv inverkan på oss och vår relation. Pga detta kunde vi verkligen slappna av under julledigheten, och börja prata på riktigt. Hjärta och smärta. Den resan fortsätter, vi är inte klara på flera månader. Eller hur lång tid det nu tar, finns ingen deadline på personlig utveckling. Det viktigaste är att vi är trygga i vår relation igen, och att vi kan stötta varandra istället för bråka och bli stressade i brist på kommunikation.

Jag gjorde en alldeles för snabb utvärdering av 2017 den 21 december. Inser jag nu efter att ha verkligen utvärderat 2017. Jag kommer behöva revidera 2018 års värdeord och intention men det känns ok.

Sist men inte minst om du läst så här långt vill jag verkligen TACKA dig för att jag fått dela min reflektion och utvärdering och hoppas att du fått några bra tankar och insikter som du kan ta med in i ditt liv, vilket år det än är.

Och jag är verkligen peppad för 2018 nu, jag återkommer med mer info om hur mina lärdomar från 2017 kommer göra 2018 till ett bättre år. Mer harmoni, kärlek, planering och teamwork!!

 

Jag duger även nu, när jag vilar 

Jag får fortfarande öva på det. Att vila utan ångest. Att vila är ngt bra för mig, något jag (och du) behöver. Men det är svårt ibland. Den här känslan inom mig att jag inte duger ngt till när jag bara vilar, när jag bara är.

Jag tränar varje dag på att vila. Med en känsla av att jag är bra även när jag inte presterar. Att jag inte blir bättre när jag börjar göra ngt, utan jag är fortfarande bra. Precis som jag är. Att inte värdera min skala på värdelös till bra kopplat till prestation. Utan jag är bra i alla situationer, eller jag gör mitt bästa.

Jag tränar varje dag, tar korta stunder för att öva mig på att känna mig bra även när jag ”bara” vilar. Vissa dagar går det bra, andra mindre bra. Men jag tränar vidare för att jag vet inom mig att jag ÄR bra.

Kan du känna igen dig i denna känsla?

Tid för reflektion 

I perioder av längre ledighet, såsom det tycks vara för många dessa dagar, finns tid för reflektion.

Vilka tankar dyker upp när du är ledig? Tankar om hur bra livet är eller smyger sig jobbiga tankar om önskad förändring på dig? Vad gör du med de tankarna när de kommer? Låter dem komma eller sätter igång ngn aktivitet för att du inte orkar tänka på det? 

Sedan vi gick på ledighet förra fredagen har vi (min man och jag) reflekterat massor, väldigt skönt att ha tid och ork att prata om allt i livet, högt och lågt. Vi försöker prata igenom det som varit, som snott energi och livsglädje. Men även vilka förhoppningar och drömmar vi har för 2018. Vi har gett oss tid att landa i nuet och låta känslor och tankar fått komma upp till ytan. Det är både jobbigt och befriande.

Har du haft tid för reflektion? 

Teamwork

Jag träffade min man för lite mer än 7 år sedan. Det var så klyschigt kärlek vid första ögonkastet. Jag är fortfarande väldigt kär i honom eftersom livet tillsammans med honom alltid känts lätt, och roligt.

Det har varit tufft sen jag gick in i väggen, och för en tid sedan insåg vi att vi bara levde dag för dag för att få livet att gå ihop. På kvällarna sjönk vi ner utslagna i soffan utan ork att prata. Inte det liv jag vill leva! 

Vi har snackat ihop oss och insett att vi glömde bort det som gör oss till OSS; teamwork. Vi har pratat om skam och skuldkänslor för att vi båda burit på våra axlar att vi komplicerat livet för varandra. Att vi inte varit ödmjuka nog att sänka ribban när vi på kort tid blev tvåbarnsföräldrar. Och ännu en gång förstår jag varför jag sa ja till att spendera resten av mitt liv med denna man. 
Det gör mig ont att han ska tänka att han bar skuld i min utmattning när jag haft fullt upp att skuldbelägga mig för det misslyckande som jag sett på min utmattning. 

Kommunikation är så otroligt viktigt i alla relationer, då missförstånd ofta skapar onödig smärta.