3 sätt att lyckas med vad du än vill uppnå med ditt liv. Val av strategi.

Jag lyssnar mycket på poddar för att inspireras inom träning, personlig utveckling och entreprenörskap. Just nu lyssnar jag mycket på amerikanska inspiratörer, bl. a Tony Robbins.

Han delade med sig av 3 sätt att lyckas med vad du än vill uppnå i ditt liv, och här kommer min tolkning av dessa. Jag började skriva alla tre i ett inlägg. Men har valt att dela med mig av min reflektion och erfarenhet av varje punkt för att skapa ett konkret exempel och ge dig kontext till sammanhanget. Och då blev inlägget alldeles för långt, så det kommer bli tre olika inlägg av denna anledning.

  1. Vilken strategi väljer du?

Problemet med det här var att det inte var HÅLLBART. Idag har vi så oerhört bråttom, allt måste ske snabbt och se resultat gärna på 1 dag. Det är  helt orealistiskt. Efter att jag gick in i väggen så tog det minst lika lång tid att känna mig ”som mig själv igen” som det tog att gå in i väggen. Om din strategi inte är hållbar så kommer den inte ge dig resultat du vill. Jag bjuder på tips på detta längst ner i detta inlägg.

Men också ett väldigt viktigt ord till detta, FOKUS. Så här i efterhand kan jag önska att jag fokuserat på en sak just i den perioden. Att landa i rollen som tvåbarnsmamma för att skapa utrymme för att sova, vila, äta och allt det basala som behövde hinnas med för att orka med två barn, min man jobbade heltid och vår yngsta sov knappt inte på nätterna. Vaknade kl5 och skrek mestadels hela dagarna. Det var utmattande i sig.

Men eftersom jag skulle komma igång med träningen OCH driva ett framgångsrikt företag så gjorde jag två kardinal fel;

  1. Jag borde ha sovit och vilat de få tillfällen och stunder som min lilla son gjorde, men istället hetsade jag med att jag skulle träna då. Fastän jag var helt slut.
  2. Jag borde ha lagt mig i tid på kvällarna för att palla att bli väckt flera gånger på natten OCH gå upp klockan 5, och orka med hela dagen med en missnöjd liten kille. (observera att jag absolut inte skyller på min lilla son, men han skrek mycket när han var liten. Tills han var cirka 2 år. Idag är han mestadels en liten solstråle som sover överlag väldigt bra på nätterna) Men istället tog jag kvällarna till att jobba, och kunde sitta uppe till kl 23-00 men det hände också att jag la mig kl 2 ibland.

  1. Planera och prioritera. Skapa en överblick över din vardag för att hitta tillfällen för att träna, vare sig det är 1 gång i veckan eller 3.
  2. Hittar du inga såna tillfällen? Sänk ribban, det är bättre att träna 20 min 4 ggr i veckan än 1 timme 2 ggr i veckan. Kanske det gör det lättare att planera in?
  3. Hittar du fortfarande inga luckor? Okej så vad kan du ta bort? Om du ska tacka ja till träning så måste du tacka nej till ngt annat. Om träning är din prio 1 så behöver planeringen av den ske enligt det. Inte allt annat och sen träningen.

Jag vill ge dig tid att klura på detta inlägg, och använda det för att sätta ditt mål så att du kan fundera över vilken strategi som skulle funka bäst för dig. Punkt nr 2 kommer därför på måndag den 26e mars.

 

Internationella sömndagen – för att det är så viktigt för hälsan

Innan jag blev utmattad tänkte jag inte så mycket på sömn, eller snarare reflekterade jag inte över hur viktigt sömnen var för hälsa och välmående. Och att brist på sömn är en stor faktor till ohälsa, och att många har utmaningar med sömnen. Det blev jag varse om när jag startade en facebookgrupp med syfte att inspirera till bättre sömn och mer än 80 pers hängde på.

Jag har själv komplicerad relation till sömn, och det är också en faktor som jag pratar mycket med mina klienter om. Jag hade i väldigt många år problem med ångest och depression och under hela 20-nånting åren sov jag fruktansvärt dåligt. Jag hade svårt att sova, jag vaknade och kände mig orolig på nätterna, och var väldigt trött på morgnarna. Jag arbetade heltid och festade ofta minst en kväll på helgen, så det var verkligen en ond cirkel. Under en period åt jag antidepressiva tabletter, det förbättrade min sömn något men det tog inte hand om problemet.

Idag försöker jag vara noggrann med att få 8-9 timmar sömn för då mår jag som bäst, vilket inte alltid är så enkelt med en 2-, och 4-åring i hemmet. Men numer är jag väldigt medveten om hur mycket jag sover, och kan snabbt göra kopplingar till att kroppen och hjärnan fungerar annorlunda efter en natt med mindre sömn och därmed sänka ribban på prestation i arbete och träning den dagen. Och när jag sovit bra, njuta av den energi jag har.

Men om det är något jag förstått på en känslomässig nivå de senaste åren så är det hur din sömn reflekterar ditt liv. Att sömn är viktigt för hälsan och välmåendet det vet både du och jag på ett intellektuellt plan, men frågan är om du själv gjort kopplingen mellan kvalitet på sömn och livssituation?

Det finns tyvärr flera anledningar till att en person sover dåligt. Migrän, smärta, sjukdom för att nämna några. Men sömn har också en koppling till psykisk ohälsa där du känner frustration, ångest, oro, orkeslös. När livet skaver. När du har svårt att somna för tankarna snurrar hejdlöst. Och du även vaknar i vargtimmen runt kl 3-4 av samma anledning.

Du kanske tänker över en uppgift på arbetet som du inte riktigt vet hur du lösa, eller ha tid till. Du kanske har haft en het diskussion med din partner eller vän som gett en bitter eftersmak. Du är orolig över hur ditt barn mår på förskola och/eller i skolan. Du känner dig frustrerad för att du lever ett liv som du inte känner någon kontroll över.

När jag var på väg in i min utmattning då skavde livet deluxe. Även under den period av återhämtning därefter när jag om och om igen ifrågasatte hur jag kunde låta det gå så långt. Att jag inte fick sova och återhämta mig var en stor anledning. Jag försöker verkligen lägga mig i tid varje kväll för att skapa de bästa förutsättningarna. Det finns kvällar då jag somnar så snart jag lagt huvudet på kudden. Men det finns också många kvällar då jag förträngt något under dagen. När allt blir mörkt och tyst runtom mig så kommer tankarna. Och sömnen får stå åt sidan för att vrida och vända mig oc fundera över detta under någon eller några timmar.

Hur är din relation till sömn?

 

Spoon theory – hur stress påverkar din energi

Spoon theory – en förklaringsmodell för att illustrera hur du använder din energi under dagen. Den skapades ursprungligen av en kvinna med lupus som ville visa med denna teori hur mycket energi sjukdomen tog ifrån den drabbade. Jag använder denna för att illustera hur stress påverkar din energi.

Jag tänker ofta på denna dagar när livet känns lite tufft. Den har gjort mig mer medveten om hur viktiga mina basala behov är för att orka med. Att sömn, vila, äta mat, umgås med mig själv eller vänner är så viktigt för att fylla på energi.

I filmen berättar jag mer om denna med ett konkret exempel. Har du koll på vad som tar kontra ger energi i din vardag?

Om du undrar varför jag är blå i munnen så har jag ätit pannkakor med keso och blåbär innan haha.. Litet rookiemistake när det kommer till att filma sig själv, men jag bjuder på det. Sånt händer ju alla!

Jag gör det inte annorlunda

Alla övningar mina klienter får av mig för att hantera sin stress och öka sin livskvalitet, de gör jag själv. Det är de metoder, verktyg och övningar som gör min kropp och hjärna starkare varje dag. För att fortsätta läka från den utmattningen som var oundviklig efter den stressnivå jag levde i för två år sedan. Som jag och normer i samhället skapade.

(Nästan) Varje kväll skriver jag ner vad jag är tacksam över. Minst tre punkter. Jag är inte immun mot stress och dåliga dagar och då skriver jag att jag är tacksam för att denna dag är över.

Kraften ligger i att SKRIVA NER, inte bara tänka dem. Det har lärt mig bl.a att en dålig dag innebär inte nödvändigtvis ett dåligt liv. Att det finns inget som heter misstag, utan lärdom.

Det tydliggör vad jag gjort, och fortsätter göra för att skapa ett liv och en hälsa som fyller mig med glädje och energi, snarare än ångest, oro och konstant trötthet.

Vad är dina tre punkter som du är tacksam för idag?

 

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Idag skulle jag delat ett träningspass som jag genomförde och filmade hemma. Det kommer bli en serie om detta pass med hur man kan modifiera för att förenkla och göra det tuffare, varför övningarna är bra att göra, mitt mål kopplat till dessa övningar och massa annat inspirerande och lärorikt under den närmaste månaden. Det ser jag fram emot att dela med mig av!

Men det blev inte som jag tänkt idag. Tiden flög iväg och trots att jag prioriterade bort en vilostund så hann jag inte med särskilt mycket mer. Påminnelse till mig själv att inte planera bort dessa, jag behöver dem verkligen. Är själv med mina barn denna vecka, det är deras första vecka på dagis då alla kompisar och personal är tillbaka. Från att vara lediga nästan 2 v till det, de är väldigt trötta efter jag hämtat dem på dagis. Och därmed rätt så griniga, om man säger så. Sen ska man ta hand om att laga mat, diska och tvätta för 511e gången pga nattliga kissolyckor. Alltså nu låter det som jag gnäller, men det jag egentligen vill säga är att jag känner så mycket omtanke och respekt för ensamstående föräldrar. Jag har det bara så med mina små pluttar några dagar till, medan andra har det så jämt. All min kärlek och stöd till er, heja er!!

Bland annat har vi upplevt jordens undergång (skulle man kunna tro på mina barns reaktion) när de inte fick glass på en måndag.

Men nu är jag helt slut som artist, jag till och med somnade med barnen när jag skulle natta dem. Det har faktiskt inte hänt på länge. Alltså det där med att vila, jag börjar äntligen se en stor nytta med det mer än att jag faktiskt behöver dessa stunder. Dels funderar jag på hur jag bäst ska återhämta mig nu när vardagen kickar igång ordentligt men att belöningen att få in stunder för vila och reflektion gör mig starkare, mer effektiv och en bättre version av mig själv.

Så det där träningspasset och serien kring det får starta efter helgen, när min sluttenta för utbildningen till certifierad professionell tränare (förhoppningsvis) är avklarad. Håll gärna tummarna för mig!!

Hur gör du själv, vilar/återhämtar du dig varje dag? Eller är du mer; vila? Nej jag kör fullt ös medvetslös hela dagen.

Att sätta fokus för resultat

Jag är inte riktigt redo att dela med mig av mina mål för 2018. De har ännu inte blivit helt klara för mig. Jag vill inte stressa fram något.

Det jag däremot vet är att jag kommer satsa på några få mål. Jag behöver vara fokuserad, då jag brustit i fokus tidigare. 

Tills vidare sätter jag fokus för dagen, eller min intention för dagen kan man också kalla det. 

Imorse började jag veckan med att sätta 3 fokus för veckan, inte mer och mindre. Därifrån detaljplanerar jag dagarna och veckan.

3 fokus som är steg till mina mål för 2018 och för livet. 3 fokus som jag kan gå tillbaka till när jag vacklar i min tro på mig själv, när jag blir ofokuserad eller hellre vill lata mig (obs med lata mig menar jag okynnesligga i soffan, icke att förväxla med nödvändig vila och återhämtning) än göra det som behövs.

Det här inte bara sänker min stress, det ökar min självkänsla. Och på fredag hoppas jag kunna bocka av ett stort mål för mig! Då behövs fokus!

Det viktigaste av allt? Att ta en stund varje dag (vi pratar 5-15 min) att skriva ner ditt fokus och planering! 

Vad är dina fokus för denna vecka som leder dig till mindre stress och mer självkänsla?

Ångest för det nya året? 

Känner du ångest för det nya året? Att januari redan är igång och du har inget mål, inget löfte till dig själv? Och blir du stressad av det? 

Kom ihåg att det behöver inte vara 1 januari eller ens en måndag för att börja resan mot ett önskat mål. Och det är inget tecken på svaghet att behöva hjälp vare sig det är från vänner, familj, terapeut, personlig tränare eller mentor. Ensam är inte stark, och det är väldigt upplyftande att be om hjälp och få den information och stöd du behöver för att nå ditt mål. 

Men ett mål ska vara kittlande och tanken på att uppnå det ska göra dig glad, redan bara av att tänka på det. Och det behöver inte vara realistiskt utifrån din nuvarande situation men du kan behöva peppa dig med att ha tålamod. 

Men du ska inte ha ångest om du inte vet ännu, eller inte kommit dit ännu. Det är aldrig för sent. 

Ett nytt år kan vara en ny möjlighet att göra en önskad förändring, men det kan också vara en möjlighet att bara njuta av livet. 

Jag har flera mål som jag kommer dela. De har funnits i mig länge men nu föll det sig så att ledigheten gav mig möhlighet att reflektera över dem, känna in dem. Och skriva ner dem. Det är viktigt, att skriva ner sina mål. 

Har du skrivit ner dina eller känner du fortfarande in dina, kollar av så de får det att kittla i magen av glädje? 

2017 – del 2 av reflektion för att se tillbaka för att komma framåt

Det var väldigt skönt att skriva upp så tydligt månad för månad vad som hände och vad mitt fokus var för varje månad under 2017. En känsla av att skjuta från höften dock, vilket inte är en känsla jag vill ta med in  i 2018. Mitt fokus för välmående, minskad stress och få ihop alla pusselbitar i livets logistik är planering och fokus. Om du missat del 1 så finns den HÄR att läsa

Juli

Det här var månaden som jag bestämde mig för att ta semester, och det visade sig bli 5 veckor istället för 4. Utmaningen var bara att jag inte hade jobbat ihop en buffert för att inte få in några uppdrag under juli som jag kunde fakturera för intäkt i augusti. Så det var ett beslut som har kommit att utmana oss ekonomiskt ändå tills nu. Eller fortfarande, men nu ser vi ljuset i tunneln. Detta år ska jag inte vara så naiv, men samtidigt var det ett beslut vi tog tillsammans jag och maken. Och det var välbehövligt att vara ledig och bara vara. Spendera tid tillsammans, få möjlighet att agera efter energinivå. Träffa vänner och pyssla hemma i lugn och ro. Det var helt underbart så jag ångrar det ändå inte. Det löser sig, det gör det alltid.

Det blev massa vila

Träning som kändes okomplicerad och lustfylld

En känsla av att inte komplicera saker, som tex att äta

Ett besök till Åre som blev ett haveri och en viktig insikt om föräldraskapet och att sänka ribban under småbarnsåren

Det här hände. 11.30 igår fick vi nog och påbörjade resan hem igen. Barnen har skrikit och bråkat konstant och vi orkade inte längre försöka parera det. Vi planerade om och hann till Sundsvall. Där bröt jag ihop i panikångestattack, så nu bara kör vi tills vi är hemma. Jag kan inte med ord beskriva hur misslyckad jag känner mig som förälder och människa just nu. Hur rädd jag blir över min reaktion, som jag inte upplevt på nästan 1,5 år. Och hur jag skäms över att jag bryter ihop så här pga mina barn. Det är total kaos i min hjärna nu. Jag vill bara hem och få utrymme att komma ur denna akuta stressreaktion. Sedan reflektera över varför det blev så här. Och framförallt få tillbaka mitt självförtroende som mamma💔 med detta tar jag en paus härifrån och kommer tillbaka när jag mår bättre. Ta hand om er, livet alltså!!

A post shared by Maria Lavestedt Segeblad (@marialavestedtsegeblad.se) on

Poserade i bikini och försökte mig på det här med att prata kroppspositivism

Och njöt av livet!

Min yngsta son Lucas blev 2 år, mitt lilla troll <3

Augusti

Jag startade en vlogg. Ännu ett projekt jag inte riktigt kunnatr hålla vid liv som tänkt men i år kommer det bli mycket filmat material i fysisk och mental träning med syfte att sänka stress och öka org och livskvalitet. Jag ser detta dock inte som ett misslyckande utan en lärdom att jag inte hade en tydlig plan hur jag skulle leverera, och blev överväldigad.

Jag började träffa min underbara pt klienter. Och tog upp mina klasser som hade i uppdrag med Feelgood. Kroppen började smärta och jag blev väldigt stressad, förstod inte hur jag kunde vara så stressad så fort när jag vilat ut i fem veckor.

Jag åkte på en helgtripp med mina vänner till Krakow, åt glass och gjorde ett besök på Auschwitz och Birkenau. Ett omtumlande minne för livet

Och sist men inte minst, plötsligt hände det. En dröm fick möjligheten att gå i uppfyllelse. Jag hade i flera år jobbat med och haft kontakt med ägarinnan på Rosa Skrot när de sökte fler personliga tränare och jag kastade mig på telefonen. Vi kom snabbt överens om att detta var något vi båda ville och den 25 augusti kunde jag gå ut med min lycka

September

Jag startade en facebookgrupp för en ny god vana med fokus på sömn. Mer än 80 personer deltog i denna grupp där de fick tips och information under nästan hela september med undantag för helgerna. Det stora antalet deltagare får mig att inse att detta är något jag vill och behöver prata mer om, så många med problem på detta område. Och det är så viktigt för att skapa en god grund som en fungerande person på dagarna

Och jag påbörjade min vidareutbildning som personlig tränare till att bli professionell tränare som jag skrev om i del 1 av 2017 års reflektion. Det har varit en så otroligt intressant, lärorik och spännande höst tillsammans med grabbarna på Caladrius. Jag är en helt annan personlig tränare nu, jag är en professionell tränare och har fått verktyg som verkligen hjälper människor. Fantastiskt att få dela med mig av denna kunskap och sätta den i verket på alla mina nya fantastiska klienter på Rosa Skrot.

Oktober

Det fylldes snabbt på med klienter på Rosa Skrot och det tog inte många veckor innan jag fann mig själv mer eller mindre fullbokad hela tiden. En enorm känsla av tacksamhet, glädje och ödmjukhet att få jobba med det jag älskar och bli uppskattad för det. Att börja jobba på Rosa Skrot var utan tvekan det bästa beslut jag gjort under året. Men då jag började jobba mer och mer där blev jag tvungen att ta ett smärtsamt beslut att säga ifrån mig mina klienter som jag haft i Haninge. Jag fick inte ihop tiden och började känna mig stressad. Jag började skala av för att kunna lägga allt fokus på Rosa Skrot och mina pt online klienter. Uppdragen hos Feelgood blev jag tvungen att avsäga mig redan i september, kroppen sa ifrån för mycket. Sorgligt men nödvändiga beslut, ibland måste man släppa taget för att komma framåt.

Jag startade upp ännu en facebookgrupp för en ny god vana med fokus på vardagsmotion och rörelseglädje. Detta har alltid varit ett uppskattat ämne av mina följare så självklart blir det mer av den varan i 2018

Mn älskade Noah blev 4 år gammal, herregud vad tiden går fort!!

Oktober var dock en tuff månad inser jag så här i efterhand. Jag och min man krockade, han var i en stor motivationssvacka på sitt jobb och jag var hög på livet efter att ha fått mitt drömjobb. Vi bråkade och var trötta och sura på varandra. Fyra års föräldraskap och min utmattning har tagit hårt på oss båda och efter semestern fick vi snabbt en känsla av att ”gå på knäna”. Vi kunde inte prata med varandra men gjorde tappra försök. Men båda har nu i efterhand insett och erkänt att det var en period under hösten då vi båda tvivlade om vi som par skulle klara oss. Detta tog väldigt mycket energi.

November

Det här var månaden jag började inse att jag MÅSTE planera och prioritera min vila och återhämtning, inte bara köra på. Jag blev bättre på att planera. Och att vila.

Jag började fokusera på min egen träning för att få ordning på min smärtande kropp och fann tillbaka till träningsglädjen i gymmet. Eftersom mitt knä strulat hela året har det blivit lite eller ingen löpning, så då har det varit ännu roligare att hitta tillbaka till denna träning.

Jag började bli mer förlåtande och accepterande om mig själv. Började inse mitt värde. Började reflektera och på riktigt återhämta mig både mentalt och fysiskt efter min utmattning

DEcember

Detta var en BREAKTHROUGH månad för mig. Jag grät och sov mycket, och gick från klarhet till klarhet hur min utmattning kunnat ske och hur den fortsatt påverkar mig. Oerhört befriande men i stunder väldigt smärtsamt, det finns mycket skam och skuldkänslor

Det är nu väggen faller och insikterna ramlar över mig. Håll i dig! Att jag har varit sjuk. Att tiden jag var sjukskriven (6v) inte står i direkt relation till hur sjuk jag var. Att jag knappt minns 2016 för att jag var så sjuk. Men att jag pressade mig vansinnigt hårt och inte kände att jag hade rätten att återhämta mig. Jag tappade mitt värde och var fullt upptagen med att söka bekräftelse utifrån eftersom jag tappat förmågan att göra det själv. Att det finns en så oerhörd sorg och massor av skamkänslor att jag lät mig själv fokusera så egoistiskt på denna jakt och att jag inte var värd att vila från den. Att jag inte uppskattade min familj. Att jag knappt minns min yngsta sons första år. Men också att det är dags att förlåta mig själv nu. Att acceptera att jag inte kan förändra det förflutna men har både lust och kraft att vårda mitt liv nu. Att jag inte är sämre som människa för att jag vilar ibland och checkar ut från omvärlden. Och att jag är menad att hjälpa andra människor från detta så gott jag kan som professionell tränare. Det kommer bli bra! Jag tror äntligen på det nu.

A post shared by Maria Lavestedt Segeblad (@marialavestedtsegeblad.se) on

Det här var också månaden då jag och min man påbörjade resan tillbaka till OSS, teamwork och kärleken till varandra. Vi började gå hos en familjerådgivare som redan från första träffen fick en oerhört positiv inverkan på oss och vår relation. Pga detta kunde vi verkligen slappna av under julledigheten, och börja prata på riktigt. Hjärta och smärta. Den resan fortsätter, vi är inte klara på flera månader. Eller hur lång tid det nu tar, finns ingen deadline på personlig utveckling. Det viktigaste är att vi är trygga i vår relation igen, och att vi kan stötta varandra istället för bråka och bli stressade i brist på kommunikation.

Jag gjorde en alldeles för snabb utvärdering av 2017 den 21 december. Inser jag nu efter att ha verkligen utvärderat 2017. Jag kommer behöva revidera 2018 års värdeord och intention men det känns ok.

Sist men inte minst om du läst så här långt vill jag verkligen TACKA dig för att jag fått dela min reflektion och utvärdering och hoppas att du fått några bra tankar och insikter som du kan ta med in i ditt liv, vilket år det än är.

Och jag är verkligen peppad för 2018 nu, jag återkommer med mer info om hur mina lärdomar från 2017 kommer göra 2018 till ett bättre år. Mer harmoni, kärlek, planering och teamwork!!

 

Jag duger även nu, när jag vilar 

Jag får fortfarande öva på det. Att vila utan ångest. Att vila är ngt bra för mig, något jag (och du) behöver. Men det är svårt ibland. Den här känslan inom mig att jag inte duger ngt till när jag bara vilar, när jag bara är.

Jag tränar varje dag på att vila. Med en känsla av att jag är bra även när jag inte presterar. Att jag inte blir bättre när jag börjar göra ngt, utan jag är fortfarande bra. Precis som jag är. Att inte värdera min skala på värdelös till bra kopplat till prestation. Utan jag är bra i alla situationer, eller jag gör mitt bästa.

Jag tränar varje dag, tar korta stunder för att öva mig på att känna mig bra även när jag ”bara” vilar. Vissa dagar går det bra, andra mindre bra. Men jag tränar vidare för att jag vet inom mig att jag ÄR bra.

Kan du känna igen dig i denna känsla?

2017 – att reflektera över det som varit för att komma framåt. Del 1.

Jag läste hos Jesper Caron (som är inspiratör, föreläsare och humörtränare) att om man ska avsätta tid för att reflektera över det som varit, tex 2017, så ska man fokusera på att se till de bra bitarna. Jag håller med men samtidigt behöver jag se till de mindre bra bitarna, för att utvecklas och göra om, göra rätt.

Januari

Det här var året då jag fick möjligheten att satsa helhjärtat på mitt företag. Redan i slutet av januari kastade jag mig ut från ett deltidsjobb på World Class och beslöt mig för att jobba 100% med mitt egna företag. Den första perioden var jag inte så aktiv, jag var nog mest vilsen. Och lite trött. Jag hade ingen direkt plan. Det tänker jag verkligen korrigera detta år.

Jag bestämde mig också för att nu när jag skulle ha möjligheten att styra min tid i högre grad att jag skulle ta mig tid att läka med rehab för min smärtande kropp och meditation för min hjärna som fortfarande kunde kaosa ur av stress.

Februari

Denna månad smög igång med att Eva Hauge erbjöd mig ett coachingsamtal. Hennes specialitet är att skapa kundnytta, vilket är oerhört viktigt när man jobbar med att erbjuda tjänster. Jag är inte riktigt säker på denna front, då jag inte varit så bra på att be mina klienter om utvärderingar. Men jag har fått mycket positiv feedback under året vilket gläder mig. Det blir fortsatt fokus på att ge mina kunder valuta för pengarna även detta år. Tjänsterna kommer dock vara färre, men mer specialiserade och livsomvälvande,

Februari var en viktig månad då jag bestämde mig att göra en storsatsning på mig som personlig tränare och bokade in mig på en vidareutbildning till att bli certifierad professionell tränare. Jag fastnade för deras inriktning att jobba som en brygga mellan friskvård (pt) och sjukvård (läkare och fysioterapeuter) och att fördjupa min kunskap i att träna med smärta. Detta är något jag haft men av väldigt mycket sen min utmattning.

Mars

Detta var en lugn månad på arbetsfronten, jag hade väldigt få kunder och passade på att reflektera mer över min utmattning. Det som blivit mer och mer klart i och med min utmattning är att jag vill jobba med att sänka stress både för mig och andra, men det skulle dröja många månader till innan jag började se klart hur. Dock bestämde jag mig för att jag skulle föreläsa om min utmattning och de verktyg som jag använt mig av för att läka. Jag kallade mig naivt nog frisk under 2017, men har senare blivit ödmjuk att detta blir jag inte ”frisk” från. Jag är för evigt förändrad, och har behövt göra en livsstilsförändring. Framförallt i hur det mentala fungerar.

Mars var också den månad då jag la upp ett träningspass som blev det mest gillade, tror jag, under hela året

AprIl

Från slutet av mars kom jag igång med träningen, utomhusträningen. Både styrka och löpning utomhus, fast kämpade med vad jag jag trodde var pollen. Varit risig i denna period i några år nu så kan nog ha ett släng av pollen. Men jag gav mig inte, solens första värmande strålar lockar alltid för mycket denna tiden på året.

Nu började jag också inse att det var hög tid att komma igång med företaget. Från att ha varit nästan helt tomt i kalendern fick jag kontakt med Feelgood och började så smått att jobba där som gruppträningsinstruktör med vidare dialog att även erbjuda föreläsningar och pt hos dem. Det var en spännande tid som satte fart på mig.

Maj

Det gick undan här, full fart med klasser och pt kunder. Massa tankar på framtiden. Så här i efterhand inser jag att jag, min vana trogen, pressade mig för hårt. Jag ville för mycket på en gång och skapade ingen plan för när och hur dessa idéer skulle sättas i verket. Men min dröm om att föreläsa växte sig starkare och jag påbörjade en serie där jag fick möjlighet och äran att intervjua personer som varit utmattade, på väg att bli utmattade eller som var anhöriga till personer med denna problematik. Denna kan du läsa om du söker längst upp i sökfältet på denna sida och skriver berättelser om livet. Denna kommer jag fortsätta i år då ni kommer se en tydligare röd tråd att jag jobbar för att sänka stress hos individen.

I maj fick jag och min man möjlighet att promenera längs Sörmlandsleden till Paradiset för att spendera en natt där i tält. Det var en fantastisk upplevelse som vi båda vill ha mer av i år. Att få tid att umgås och prata, verkligen prata. Inte bli störd hela tiden av våra små fina barn, utan hinna tänka och prata. Njuta av skogen, tystnaden, lugnet. Att äta medhavd mat som vi grillade. Hämta eget vatten att dricka. Att få leva mer primitivt och enkelt. Det vill jag ha mer av!

Juni

Det jag påbörjat i maj rullade på i juni och jag kände mig hoppfull och glad inför framtiden. Jag startade en coreutmaning, eller snarare en form av informationsinlägg på instagram med syfte att öka medvetenhet hur djupa bålmusklerna jobbar och vilka övningar man kan göra för att jobba med dem. Oerhört positivt för dig som har ont i ryggen eller vill ha bättre hållning. Dessa hittar du på instagram under #starkinifrånochut

Det var fullt fokus på den samtidigt som jag körde vidare som konsult och pt. En spännande tid, men jag hade inte ro att njuta av det utan var tvungen att sätta igång ett nytt projekt. Att skriva min första bok. En e-bok om kroppsviktsträning. Men då jag hade för mycket bollar i luften just då så blev denna inte färdigskriven. Men allt material är klart och jag har nu som mål att ha den klar i mars i år. Det ser jag fram emot och nu har jag en plan för hur och när den ska göras så nu tror jag på att den blir klar i tid. Och jag kommer stå fast vid mitt löfte att alla som anlitat mig som personlig tränare kommer få ett varsitt kostnadsfritt ex av denna så fort den är klar.

Har du haft möjlighet att reflektera över 2017? Du får gärna dela dina tankar hur dina första 6 månader såg ut under 2017. Del 2 kommer senast på torsdag denna vecka.